Björnmossen

Så var det gjort! Jag har väntat med att anmäla mig till Stockholm Marathon nästa år. Varför vet jag inte, kanske är det mitt undermedvetna som inte vill att jag springer nästa år. Två gånger tidigare har jag fyllt i anmälningsformuläret, men sedan av någon anledning inte tryckt på betala-knappen. Min kropp tyckte nog att det var väldigt jobbigt att ta sig runt förra gången och nu gör den allt vad den kan för att hindra mig från att springa en gång till. Nu har jag i alla fall på tredje försöket lyckats anmäla mig och betala in avgiften. Den här gången vann hjärnan över kroppen!

Min plan är att följa samma träningsupplägg som förra gången. Jag tänkte tidigarelägga starten av träningsprogrammet med ett par veckor för att få in ett extra 3-mils pass

Mitt mål med Stockholm Marathon nästa år är komma dit bättre förberedd än i år för att kunna klara av loppet på 4 timmar.

Jag hittade följande sajt som skapar en bild över ens blogg: Wordle.net.

Så här ser min sajt ut:

Man kan säkert analysera bilden, men jag avstår då det säkert skulle komma fram att jag inriktar mig för mycket på hur långt jag springer.

Jag hittade en kul sajt på nätet som beskriver hur vita medelklass beter sig, främst i USA, men jag kan nog tänka mig att en del stämmer in även på oss här i EU: Stuff White People Like.

Några saker som stämde in på mig:

• Jag har använt New Balance skor i flera år.
• Jag har börjat att springa Marathon.
• Jag har alltid tyckt om cyklar, även om jag inte cyklar särskilt mycket. Jag har till och med en racer cykel.
• Kläder för utomhusbruk klarar jag mig inte utan.
• Och till sist, sushi är gott.

Typiskt! Det blir ingen rolig löpning i mossen om två veckor. Salomon X-Trail är inställd. Hittade följande info på tävlingens hemsida:

Club Ski & Run tvingas tyvärr meddela att trailtävlingen Salomon X-Trail som planerades att genomföras 13/9 är inställd.Orsaken till det olyckliga beskedet är att tävlingsledaren har avslutat sitt engagemang i Club Ski & Run och att vi inte tror oss kunna genomföra ett bra arrangemang på den allt för korta tid som återstår.Vi beklagar det inträffade och hoppas istället kunna återkomma under 2009 med en ny tävling.

Vad skall jag nu göra den 13 september?

Det är nästan skönt att OS är slut. Nu slipper man sitta och titta på TV mellan 20:00 och 22:00 varje dag. Man slipper också ställa klockan för att gå upp mitt i natten för att titta på svenskar som misslyckas. Den svenska insatsen var väl inte så lysande, men silvermedaljörerna gjorde var för sig enastående prestationer.

En atlet som verkligen är otrolig bra är Kenenisa Bekele. Han vann både 5000 meter och 10000 meter och hans avslutningsvarv var helt fantastiska. Han gick ut hårt, ökade farten och sedan lade han i en extra växel och spurtade ifrån konkurenterna. Imponerande. Själv har jag knappt sprungit så fort på 100 meter som han gör efter att ha sprungit 1 mil supersnabbt.

Nu är det mindre än 4 år kvar tills nästa OS. Fram tills dess får jag ägna mig åt min egna marathonträning och Elitserien i ishockey som börjar om mindre än 3 veckor. Äntligen!

Jag har varit relativt förskonad från sjukdomar i vår, men nu har jag blivit biten av ett förkylningsvirus och har inte kunnat träna på en vecka. Det är lite tråkigt att inte få springa, men en fördel är att vaden och knät och hålfoten får ledigt.

Angående vaden så har jag blivit rekomenderad  att utföra excentrisk träning av den. Det ingick också lite sådan träning i rehab-programmet. Efter att ha letat på internet så hittade jag följande råd om gubbvad.

På Hässleholms sjukhus har de ett träningsprogram för problem med vad/hälsena: Excentrisk träning vid hälsenesmärta.

På marathon.se har de några sidor om träning av vad: Undvik gubbvaden!

Nu börjar jag längta ut till Änggårdsbergen!

De sista 15 kilometrarna var bland det värsta jag varit med om och jag lovade mig själv att aldrig göra om detta. Nu har det gått ett par dagar och jag håller redan på att planera hur jag skall lägga upp träningen inför nästa års Stockholm Marathon och hur jag skall lägga upp loppet för att inte krascha på slutet.

Jag tror att de har mätt banan fel. Enligt min GPS-klocka så sprang jag 43,87 kilometer, dvs nästan 2 kilometer längre än vad det skall vara.

Nästa år får jag gå ut mycket lugnare på det första varvet. När jag tittar på kilometertiderna så ser jag att det gick för fort de första 15 kilometrarna. Nu stämmer inte kilometertiderna helt, men under första milen var över hälften av kilometertiderna runt 5:10 och det är för fort, speciellt i den värmen som var under loppet.

Tejpa bröstvårtorna nästa år! Och använd BodyGlide i armhålorna. Deo på skavsår i armhålorna svider något fruktansvärt!

Jag funderar på om jag skall springa med MP3-spelare nästa år. 4 timmar är en lång tid att vara ute och springa, men samtidigt förlorar man en del av känslan med att deltaga i ett lopp. Speciellt den första milen måste man koncentrera sig på att löpa för att undvika att snubbla på någon.

Nu börjar det kännas lite pirrigt med bara två dagar kvar innan maran.

Mina skador verkar ha läkt sig någorlunda:

• Det känns ingenting i hälsenan.
• Hålfoten känns också bra.
• Ryggen är hel.
• Knät känns bara lite.
• Skoskavet botar jag med Compeed.

Det mesta känns ok och nu längtar jag till lördag!

I morgon åker vi i bil till Stockholm och jag hämtar nummerlappen på eftermiddagen. Skall bli riktigt kul detta!

Andra bloggar om Löpning, Stockholm Marathon

Jag hade planerat att springa i går, men jag vågade inte. Om jag känner efter riktigt noga så kan jag vid enstaka tillfällen känna något i vaden. Det gör inte ont, det känns mer som träningsvärk. I går klippte jag i alla fall gräset. Det kan säkert räknas som en timme lågintensivträning. Det är bättre att skada sig under Stockholm Marathon än på det sista passet innan loppet.

Jag har beslutat att vila mig i form. Det finns inget jag kan göra nu som kan förbättra min kondition. Jag kan bara vila och spara på krafterna. Och genomföra mitt rehab-program två gånger per dag.

Den senaste tidens skador har fått mig att ändra mina mål med loppet på lördag. Från början var målet springa runt 3:40, men nu har jag som mål att bara ta mig runt och tidsmässigt skulle jag bli väldigt nöjd om jag klarar mig under 4 timmar. Nu kommer det bli ca 24 grader och molnigt på lördag. Det är väldigt varmt jämfört med vad jag är van vid, så det kommer säkert att sänka min fart.

Andra bloggar om Löpning, Stockholm Marathon