Tiden efter Markusloppet har mest präglats av förkylningar. Jag lyckades få till en runda på en mil veckan efter loppet innan jag fick ont i halsen och feber. På grund av febern blev det en vecka helt utan löpning. Sedan lyckades jag få till tre pass på 6+7+10 kilometer innan jag blev sjuk igen. Nu är jag förkyld igen. Det känns riktigt tråkigt att inte kunna springa.
I söndags när jag sprang en mil, fick jag på Queens låt ”Don’t stop me now”. Den må vara gammal, men jag fick en riktig kick av den. Just precis där var jag frisk och jag var ute och sprang. Allt kändes bra. Jag fick en riktig endorfinkick. Låten sammanfattade precis hur jag mådde: ”Don’t stop me now, I’m having such a good time”.
Tyvärr blev jag som sagt stoppad av en förkylning dagen efter.