Årets Stockholm Marathon var minst lika jobbigt som förra året. Det var nästan lika varmt som förra året.
Jag gick ut lugnt helt enligt plan. Försökte ligga runt 5:40 per kilometer och det gick bra i cirka en mil. Sedan började det att bli tyngre. Västerbron var dock inte lika brant i år, utan den sprang jag uppför utan problem på första varvet. Efter bron började jag dock känna att det var segt. Jag ändrade min målsättning från 4:00:00 till att ta mig runt med hedern i behåll. Halvmarathon passerades nästan 4 minuter efter min tid förra året.
Andra halvan var plågsamt jobbigt. Jag fick anstränga mig för att inte stanna och gå. Jag kämpade dock på i mitt lugna tempo. Benen kändes inte lika stumma som förra året vilket var positivt. Jag var också piggare i huvudet. Vid 30 km stannade jag hos Anna och barnen och drack lite vatten. Jag hade planerat att äta en snickers där, men det hade inte min mage klarat, så den förblev ouppäten.
Vid andra passeringen av Västerbron gick jag i den första branta backen och började sedan springa igen när jag kommit uppför den. Det klarade jag inte förra året, då gick jag en stor bit av bron. Det var skönt att springa om en och annan som gick.
Norrmälarstrand är väldigt lång. Nu var det segt att springa och jag längtade till varje vattenhål för där fick jag gå lite. Den avslagna colan smakade rätt ok, men det var jobbigt att komma igång att springa efter den. Till slut fick jag fart på benen igen. Det gick hela tiden långsammare och långsammare och jag räknade i huvudet om jag hade någon chans att slå tiden från förra året. Det såg mörkare och mörkare ut, särskilt med tanke på hur trött jag var. Ett plus var dock att jag aldrig behövde stanna och gå mellan vattenhålen. Det gjorde jag förra året.
När jag kommer fram till Odengatan hände något underligt. Jag fick lite fart på benen igen. Jag hade chans att slå förra årets tid! Den näst sista kilometern tog jag i ordentligt och jag passerade många löpare! Den sista kilometern lyckas jag hålla tempot uppe och när jag kom in stadion spurtade jag. Troligtvis syntes inte det, men jag blev i alla fall inte omsprungen där.
Jag lyckades! Jag kom i mål på nytt personligt rekord!
| Distans | Totaltid | Sträcktid | Min/km | Plac |
| 5 km | 0.28.16 | 28.16 | 5.39/km | 5549 |
| 10 km | 0.56.16 | 28.00 | 5.36/km | 5700 |
| 15 km | 1.26.06 | 29.49 | 5.57/km | 6143 |
| 20 km | 1.56.28 | 30.22 | 6.04/km | 6422 |
| Halvmaraton | 2.03.04 | 6.35 | 5.59/km | 6404 |
| 25 km | 2.27.26 | 24.22 | 6.14/km | 6510 |
| 30 km | 2.59.57 | 32.30 | 6.30/km | 6502 |
| 35 km | 3.34.34 | 34.36 | 6.55/km | 6386 |
| 40 km | 4.08.01 | 33.27 | 6.41/km | 6198 |
| Mål | 4.20.49 | 12.47 | 5.49/km | 6036 |
Sluttiden 4:20:49 är 3 minuter snabbare än förra året. Jämfört med förra året så var jag starkare på slutet i år. Efter 25 km plockade jag nästan 500 placeringar. Förra året tappade jag 700 placeringar på samma sträcka. Det var först vid 39 km som jag sprang om mig själv (2008 år version) och de två avslutande kilometrarna är jag riktigt nöjd med.
Belöningen - Medaljen!
Lite tips för framtiden från årets lopp:
- Jag hade med en lite flaska från vätskebältet som jag fyllde med vatten. Jag förvarade den i en av fickorna på mina LD-shorts från Race Ready. Det fungerade bra. Jag kunde dricka när jag ville mellan vätskestationerna och det var skönt i värmen. Det gick bra att fylla på flaskan med nytt vatten vid vätskestationerna, det tog inte lång tid.
- Jag hällde inte vatten på mig. Det räddade mig troligtvis från skavsår på överkroppen.
- Tejpa tårna för att undvika blåsor mellan dem. Det kanske hjälper. Smörjde med vaselin och det räckte inte.
- Spring alltid tävlingar i tights! Skavsår på insidan låren är inte skönt.